.... säger dessa Halloweenspöken!
Buuuuu....... Ooooooo.....
Blir ni rädda? Fniss... bli inte det... spökena är jättesnälla, de vill bara skrämmas "lite", så här i oktober månads, sista skälvande timme...!
Och det kan vi väl låta dem göra?!
Spökena har den ena tvillingsonen gjort i keramik för några år sedan.
Jag tycker att de är jättesöta och vi brukar ställa fram dem med värmeljus i, just till Halloween... I år blev det lite konstigt, för sonen i fråga ligger inlagd på sjukhuset sedan förra onsdagen. Han har helt plötsligt, utan förvarning, fått barndiabetes!
Jag började misstänka diabetes redan för 10-14 dagar sedan, han drack och kissade något alldeles otroligt, men man vill ju inte riktigt TRO att det är så... tänker att man bara inbillar sig... men till slut när det stackars barnet RASADE i vikt och bara blev "skinn och ben" över en natt, så inser man ju att det faktiskt är något galet "på riktigt" liksom...!
Så iväg till vårdcentralen och ta prover, som utan minsta tvekan, visade på diabetes, få akutremiss till barnsjukhuset och inläggning... dropp, insulin och hela köret!
Vi har varit där i drygt en vecka nu, blir utskrivna på fredag eftermiddag! Han har lärt sig att sticka sig i fingret och kolla sitt blodsocker, ta insulinspruta i både lår och mage och förstått hur han ska äta ,... men naturligtvis har vi en lång, lång väg framför oss med olika hinder och frågeställningar... och motgångar... och besvärligheter som varken han själv eller vi föräldrar eller hans syskon tänker på just nu!
Det är inte lätt att vara 12 år och få en kronisk sjukdom som kommer att inverkar på resten av hans liv!
Men just nu är han JÄTTETUFF... och det är vi med! Det MÅSTE vi vara...
Kolla gärna in mitt bidrag till TISDAGSTEMAT och se vad jag hittade idag!
Filifjonkan
1 november 2007 04:43
Å så söta spökena är gossen har dina talanger verkar det som. Men kära nån..sådan otur att han skulle åka på barndiabetes, Det är jobbigt för dem och det där med maten och bestämda mattider är livsviktigt med Ja ni har en stor omvälvning framför er hela familjen maten bland annat för er med . Brukar betyda att hela famijens kost läggs om
det kommer att lagas mat på annorlunda sätt med och bakas med annorlunda ingridienser.
men numera finns ju ett mer varierat utbud vad gäller diamaten som tur är mer recept också. Klart gossen får det jobbigt i början innan alla nya vanor sitter där de ska.
Hoppas det skall gå så bra de kan och ni måste verkligen vara tuffa allihop,,men barn är ju rätt kloka med för när de har mått så dåligt ett tag så vill de inte det mera.
Pussar på Findus som kurrar runt mina ben nu när jag hälsar på hos dig,,kikar på din grytlappsdocka igen den är så söt Ha en bra torsdag med er
http://filifjonkan-se
Hanneles jul
1 november 2007 09:52
Underbara! Jag älskar de prylar som barnen gjorde, så fina, vart tar kreativitetetn vägen sedan? Hoppas sonen inte har barndiabetes, för då blir det sprutor hela livet, hoppas han klarar sej med ny kost.
http://hannelesjul.blogspot.com
Gerda-Thyra
1 november 2007 10:11
Filifjonkan: Tack för att du tittade in! Findus kurrar fortfarande...
Jo, nog får hela familjen ställa om sig ordentligt...det värsta är nog att passa alla tider hädanefter! Maten är inte SÅ besvärlig, inte speciellt annorlunda... men alla TIDER SOM SKA PASSAS...!Blodsockerkoll varannan timme, insulininjektioner innan varje måltid ( alltså 5-6 sprutor/dag + blodsockerstick i fingret, minst 8
gånger/dag )Det blir många tider att passa, det!
Hannele: Ja, det är barndiabetes (typ 1)han har! Hans eget insulin är i princip slut, han producerar inte tillräckligt själv längre...bara ungefär 10 % i nuläget, men det kommer att ta helt slut inom ett halvår-1 år! Så det blir till att leva förståndigt och ta sina sprutor resten av livet!
Gerda-Thyra
1 november 2007 10:15
Monica: Tack, ska vidarebefodra kram och snälla tankar till sonen... (men jag tar lite "småsmulor" av kramen och tankarna själv också...)!
linnea-maria
1 november 2007 13:00
Spökena är alldeles bedårande!! och lite läskiga. Han har ärvt mammas skapande. Barn är så anpassningsbara, de finner sig så lätt i nya situationer. Hoppas att han inte får så svår diabetes. /linnea-maria
http://linneapalandet.blogspot.com
Eva S
1 november 2007 18:12
Önskar er lycka till. Hur det går för er beror ju väldigt mycke på allas er inställning. Tar alla detta på alvar och har inställningen att det ska gå så går det. Diabeteskost är ju igentiligen den kost vi alla skulle må bra av.
Det jobbigaste är nog som du själv säger,att man måste vara mer noga med mat tider och all provtagning. Må gott
http://eva.sundstrom.st
Gunnel
2 november 2007 18:15
Stackars er! Det är aldrig kul att få en kronisk sjukdom, men det kommer att gå bra, det måste ju gå!!! tänk inte på utställningen, orkar du gå senare så håller den på tills i början på janurai!
Tack för dina kommentarer!
http://gunnelsvensson.blogspot.com
helga fattar
3 november 2007 08:43
Precis det har två av mina syskonbarn gått igenom.Den ena var ca 7 år när han fick diabetes och den andra ca 15 år. Allt har fungerat jättebra trots allt! Men, visst är det tråkigt att bli kroniskt sjuk vid så unga år! Hoppas allt ska gå så bra som det kan för honom!! Kram!! Ps. Läckra spöken... Ds.
http://www.helga1.bloggagratis.se
Filfjonkan lördag
3 november 2007 10:34
Hej GerdaThyra..vinkar åt gossen. Hoppas det gått bra allt som ni haft på agendan tar lite tid att få rutin på grejorna men det kommer så sakta skall du se.Ha det bra och en klapp till Findus med
Gerda-Thyra
3 november 2007 13:04
Linnea-Maria: Visst, tack och lov, så är barn jätteanpassningsbara!
Eva S: Diabeteskost är precis som du skriver, den mat vi alla borde äta... Klart att detta ska gå bra!
Monica: Tack för extrakramen! Jag hade ju redan tagit för mig... fniss
Susilull: Sonen är både tuff och oerhört konstnärlig! Han har alltid älskat att rita, måla och hålla på att "bygga" med lera... hans tvillingbror är en riktig hejare på att dreja sedan han var pytteliten!
Gunnel: Det är ju lite mycket att tänka på just nu... men det blir bra... som du skriver: det MÅSTE ju gå!!
Helga: Då vet ju du en hel del, kan jag tänka mig...! Klart att allt kommer att gå bra!
Filifjonkan: Han vinkar tillbaka från fotbollsplanen! Han är hemma från sjukhuset nu och tycker att det är jätteskönt... kompisarna och det vanliga "kill-livet" drar, som du kanske förstår! Medans jag är hemma och försöker få ordning på vårt hem som vi har varit borta ifrån under mer eller mindre 1,5 vecka! Tack och lov så har storebrorsorna funnits tillhands för tvillingbrorsan under tiden.... men det innebär ju också att det kanske har blivit lite slarvigare och skitigare och rörigare än om jag och fadern varit hemmma... fniss! Men man får ta det onda med det goda... och det har varit en evinnerlig tur att vi hade stora barn som kunde ställa upp så helhjärtat under den här tiden! Findus kurrar och stryker sig runt Filifjonkans ben!
Trolltyget
3 november 2007 22:24
Jag skrev en kommentarfråga till dej på blomman jag fick häromdagen... du kan ju kika in och svara
http://mrlns.blogspot.com/2007/10/en-blomma-frn-dagens-promenad.html
http://marlenesblogg.nu
Monica
4 november 2007 00:01
Skickar en liten alla helgonshälsning till er.. alla. Läste om sonens diabetes inte lätt att få en sjukdom som är livslång.. tufft men man klarar det mesta.. Dottern har Reumatism.. och det har också varit tufft många gånger men man lär sig.. Krama sonen och varandra.. Monica
http://moasgard.tradgardsblogg.se
jeanette
4 november 2007 21:47
Vilken omställning för er alla. Och en sorgeprocess kan jag tro. Över att livet inte fick bli som förut. Min kompis dotter fick nyligen diabetes precis som din son. Hon har klarat det fantastiskt bra och håller koll på tider, sprutor och mat bättre än sina föräldrar.... Men visst blir hon deppad ibland och tycker att livet är orättvist. Tänker på er! Stor kram till er alla! Jeanette
http://jeanetteshandmadestuff.blogspot.com
Gerda-Thyra
4 november 2007 22:25
Vildängel: Ja visst är spökena jättefina...
Trolltyget: Jag har svarat... så gott det nu går!
Monica: Tack för Allhelgonahälsningen...den värmde!
Jeanette: Omställning - ja... men allt går, när man måste... Och han fixar det bra, men självklart kommer han att känna det orättvist ibland! Just nu tycker jag att vi inte gör annat än läser innehållsförteckningen på olika varor... och disskuterar vad man kan äta och inte... och så blodsockervärden hit och dit... och varför är det högt nu och varför är det lågt...
Men det stundar nog bättre tider allt eftersom vi blir mer vana...
Filifjonkan måndag
5 november 2007 11:56
Godmiddag,
tack för svaret du tog dig tid med duktigt att hinna med det du ändå gör det är tåga i dig, Roligt att sonen är vid gott mod det skall säkert ordna sig så bra det kan, men lite smolk i bägaren får man räkna med ibland du vet gossar kan med ha en dålig dag precis som du o jag och även Findus,,fnissar
Ja ha det bra nu fast det är måndag men även en måndag kan bli en bra dag.
Filifjonkan tisdag em
6 november 2007 16:45
Skulle bara titta in och lämna lite uppmuntrande tillrop till er. Hoppas du kunnat tagit dig en liten tupplur i soffhörnet med Findus en stund ,Ha en skön kväll.
http://filifjonkan-se
Gerda-Thyra
7 november 2007 15:41
Filifjonkan: Ja visst finns det bra och dåliga dagar för oss alla... fniss... Tack för uppmuntrande tillrop!
Tupplur i soffhörnan...?...vad är det...!?... fniss...
Eliana: Tack för stora kramen! Kramar tillbaka!
Nina: Tack du med och kram tillbaka! Såg att du hade flyttat... hoppas att du trivs!
Filifjonkan på torsdan
8 november 2007 15:31
Hej på dig igen Förstår du har fullt ös eller vet rättare sagt att du har det, Hoppas gossens blodskr stabiliserat sig. Kramis till er samt en klapp till gulliga Findus.
http://filifjonkan-se
