Från min mans föräldrahem i Dalarna har vi släpat hem en gammal maskäten kista, som vi har som soffbord.
Träet är så lent och fint av tidens tand, det känns som sammet på sina ställen....
Vi har också baxat hem ett litet väggskåp från 1700-talet, med orginalmålning i lite jordiga färger.
Skåpet är ca. 75x50 cm. Tyvärr är både skåpet och kistan mer "ruggslitna" än vad förmodligen, till och med Knut Knutsson i Antikrundan, skulle tycka vara OK. Men det gör ingenting... Jag tycker om dem ändå.....

Ibland brukar jag roa mig med att "måla" tavlor.
Men eftersom jag älskar textilier, spets och trådar så blir det en salig blandning och ett hopkok av det mesta...
Med andra ord: collage med oftast oljemålad bakgrund.
Gick en jätterolig kurs en gång i tiden, där jag fick lite hum om träådring och marmorering. En av de absolut roligaste kurser jag någonsin gått på....

Jag är barnsligt förtjust i gamla saker, speciellt sådant som jag vet historien runt omkring, eller har någon relation till på något sätt. Men tycker även om att hitta "fynd" på loppis.

Den här tavlan kommer från min mans barndomshem, den har hängt ovanför en kökssoffa inne i en alkov, så länge han kan minnas...och förmodligen längre än så... Huset har varit i familjens ägo sedan mitten av 1700-talet.

Tavlan är nog från förra sekelskiftet, skulle jag tro.
Den är broderad på tunnt linnetyg med små, små, stygn.
Det är en liten bokmärkesängel som sitter inklistrat i det lilla fönstret, ser ni det?
Och så är det några pressade blommor och växter också...
Jag tycker så mycket om den här tavlan, av någon anledning!

Kandelabern är ett loppisfynd, tycker den passar så bra ihop med tavlan... dom står tillsammans på en hylla inne på vår gästtoalett.

"På villospår i Majorna" heter det här lilla broderiet, som kom till efter en verklig händelse, då vi faktiskt körde helt fel, och hamnade på spårvagnsspåret istället för på vägen...

i linne som min mamma , mormor och farmor har vävt, har iallafall jag alldeles för många av...
Dom är jättefina, och man kan göra massor av dom...
bl.a har jag sytt ihop 12 st handdukar med mellanspets emellan, till en stor matsalsduk.
Tyvärr så sprättade jag bort alla monogram utom ett J... Det var ju dumt gjort! Men vi gör alla våra misstag... Det hade ju varit mycket roligare om monogramet hade varit kvar.
Man bör ju dessutom stryka lite bättre.....
Nåväl, håll till godo, ett litet tips bara...

Nu har vintern kommit även till min del av Sverige!
Det blir så ljust och vackert... Och roligt för barnen, att åtminstonde några dagar få åka pulka, kasta snöboll och bygga snögubbar!

...vad min väninna har gjort!
Visst är textil-collaget fint!?
Hon ska ge det till en gammal barndomsvän som fyller 50 år.

Jag har sytt en pytteliten "finväska" med tillhörande pulsvärmare av fuskmocka och en gammal minkmössa, som jag har fått av en tant.
Jag använder egentligen aldrig äkta päls av något slag själv, förutom fårskinn, men den här pälsmössan fanns ju liksom redan sedan lång tid tillbaka, och då tycker jag att det är OK.....(?) Jag måste nog tillstå: jag är jättesplittrad i den här frågan, som ni märker!